Stephen Lynch

Lorensbergsteatern, måndag 13 juni 2011

Stephen Lynch är fantastisk. Han är en man som ser väldigt söt och oskyldig ut men har vad som kan vara ett av de smutsigaste sinnena jag stött på. Jag har sett honom live två gånger innan denna föreställning, 2008 och 2009. Att gå på denna show var alltså en självklarhet. Jag sa efter föreställningen 2009 att jag svävade ovanför marken och att jag gladeligt skulle betala dubbla priset om det krävdes för att få se honom igen. Dubbla priset var det väl inte men 420 kronor är ändå en saftig slant och då förväntar jag mig något grymt.

Och även denna gång levererade Lynch, med hjälp av sina sideskicks Rod Cone och David Josefsberg, två timmar av sjuka melodier inför en jublande publik. Det var en fantastisk korsning av vackert och totally sinnessjukt när Lynch tystnade i Lullaby och hela publiken sjöng "'cause daddy likes porno and 10 dollar whores. Daddy gets wasted and robs liquor stores".

Ändå var jag inte så blown away denna gång. Inte som de tidigare gångerna. Det var för många låtar som saknades, för många nya osläppta låtar och de nyare låtarna är inte i närheten av lika bra som de gamla. Det är viss klasskillnad på de gamla (pedofilpräster och fula bebisar) och de nya (där det roligaste är att nån har ett lazy eye). Han har blivit mer städad, vilket i det här faller innebär mer ointressant. Tyvärr, tyvärr, tyvärr. Det känns som att Lynch håller på att bli gammal, mogen. Tråkig. Men inte på heltid, inte än. Och han är rolig och låtarna är bra och även om jag är tämligen säker på att absolut inget i showen är improviserat så lyckas killarna att få det att kännas spontant. Så även om jag låter negativ så hade jag en bra kväll och jag skrattade så jag tjöt och applåderade tills händerna var ömma. Lullaby, Special Ed (också med full allsång), Craig Christ, Beelz, Little Tiny Moustache.... Det fanns massor med bra låtar men jag saknade också Priest, Baby, Waiting, 3 Ballons (och Dirty Sanchez som är Josefsbergs låt).

Kvällen mig med en lite besviken känsla. Ni vet, när man efter några trevliga dejter äntligen får med sig personen hem och ser den nakna kroppen och tänker "jaha... det var väl inte riktigt det jag hade trott och hoppats...". Lite så. Bra, men inte så bra som förväntat. Jag hoppades för mycket och kvällen levde inte riktigt upp till det. Där de tidigare showerna varit klara fempoängare vilar denna någonstans mellan tre och fyra. Tre för materialet och fyra för utförandet och stämningen. Men jag skrattade så jag grät och det är värt mycket så slutbetyget blir en fyra för mr Lynch.