onsdag 24 november 2010

Lord of the Rings: The Fellowship of the Ring (2001)

Finns det nån som inte känner till Tolkiens verk, ens litegrann?

Innan Lord of the Rings-trilogin börjar har Bilbo Baggins, en ovanligt äventyrlig hobbit, kommit över en ring. Det visar sig vara den mäktigaste ringen som finns. Smidd av den onde Sauron var den tillsammans med sin master en hårsmån ifrån att utplåna alla fria folk i Middle Earth. Sauron besegrades men ringan överlevde och hans livskraft var knuten till den. Ringen hamnade sedan på villovägar och har nu hamnat i The Shire där hobbitarna bor. Som om inte det var nog så är Sauron på väg tillbaka och ringen måste förstöras innan Sauron hittar den. Frodo, Bilbos släkting, och hans tre vänner ger sig ut på en resa för att föra ringen till Mount Doom där den ska kastas i elden. De är inte ensamma förstås. Två människor, en alv, en trollkarl och en dvärg kommer efter ett tag också med på resan, som sträcker sig över tre böcker och tre filmer. Detta är den första.

Min header säger att LOTR hör till mina favoritsaker och det är sant, både böckerna och filmerna. Jag såg den första filmen innan jag läste böckerna så mina bilder är till stor del hämtade från filmens värld. Och vilka bilder! Hela filmen (och de följande två) är översvämmade med vackra vyer. Hobbitarna är små med håriga fötter och alverna är löjligt bildsköna (gay, gay, gay) och de mänskliga männen är rufsiga och smutsiga och mumsiga. Det är mycket vackert i filmerna, helt enkelt. Storyn handlar om den lilla varelsens kamp mot det stora, onda. Rätt klassiskt men som alltid handlar det då om hur det förpackas.

Men allt är inte guldringar och gröna hobbitängar. Jag har ett par saker som stör mig.
Var är kvinnorna? Tolkien, har du inte missat nåt nu? Var är alla starka kvinnor? Jag skulle påstå att det finns tre kvinnor i hela verket; Arwen, Galadriel och Éowyn. Alla tre är egentligen väldigt starka men man får så lite av dem i filmerna. Éowyn är inte med i denna film så henne lämnar jag till sedan. Arwen är alv men är beredd att ge upp sitt odödliga liv för att få vara med den hon älskar. Kanske inte så smart i mina ögon men icke desto mindre ett stort beslut som tyder på en stark kvinna. Hennes roll i filmerna är betydligt större än i böckerna men det hade gått att göra mer, bättre. Mer styrka, mindre sentimentalitet. Galadriel är alvdrottning och så otroligt mycket coolare än sin trista kung. Henne vill jag se mer av. Kanske får man veta mer i böckerna, eller böckerna utanför trilogin. Jag minns inte. Måste ta reda på. Karaktären ger sken av att ha stort djup men filmen skrapar bara på ytan.
Varför är Elrond en sån fjant? Oh yes, he is. Han hade chansen att förgöra ringen efter att Sauron har besegrats men fegar ur. När ringen nu på nytt ska till Mount Doom så är det hela tiden "ni måste göra så här", "han kan göra så". Elrond själv tänker sitta hemma i Rivendell och pilla ludd ur sin alvnavel medan hans polare riskerar livet för att fixa hans misstag. Jag stör mig extremt mycket på honom.

Och Sam, underbara Sam. Den karaktären ensam är anledning för mig att läsa om böckerna.

Betyget blir givetvis en femma, vad annars skulle jag kunna ge? Och då är ändå inte The Fellowship of the Ring den bästa filmen i trilogin.

1 kommentar:

  1. Detta är den klart starkaste delen av trilogin. Vad är bra? Det är en bra introduktion till världen och karaktärerna. Filmen är en "road movie" iofs går de till fots men ändå. Detta ger en tajt story, samlad runt resenärerna. Musiken är otroligt bra i denna del, bättre än i de efterföljande, oklart varför det blev så.

    Fightscenerna i Moria samt i slutet är "top of the line" och vinner mot mastodontslaget i Helms Deep och framför allt av den slaktade scenen med slaget utanför den vita staden. Slutscenerna med Boromirs död är också en höjdpunkt i serien.

    Problem med filmen? De har tagit bort Tom Bombadil vilket är trist, men förståeligt så det får väl anses som ok...? Nej, min största sorg är angående scenerna när Arwen räddar Frodo vid Rivendells-floden är förändrade mot boken på ett opassande sätt. Det är det största problemet som jag ser det. Men en minor i sammanhanget, kanske.

    SvaraRadera