torsdag 8 april 2010

Brokeback Mountain

Ok, jag erkänner. Första gången jag såg Brokeback så gjorde jag det för att få lite välspelad, välregisserad homoerotik utan tysk techno i bakgrunden. Filmen uppfyllde väl inte riktigt det kravet men jag förlåter den. Den har ju så mycket annat.

1963, Wyoming. Jack Twist och Ennis Del Mar jobbar en sommar med att vakta får (en jävla massa får!) uppe i bergen. I dessa otroligt vackra miljöer uppstå känslor mellan de unga männen som så småningom utvecklas till en mycket fysisk romans. Och jag tror det är detta som gör att många undviker filmen, exakt det som gjorde att jag ville se den. Män som kysser varandra, håller om varandra, har våldsamt sex i ett tält. Men lugn. De fysiska kärleksscenerna är inte många. Bara tillräckligt för att etablera vilken relation de har.

Efter denna sommar skiljs de åt men kan inte hålla sig borta från varandra. Istället utvecklar de en långvarig affär som håller sig över åren, genom giftermål och barn och rädslan över att någon ska få veta.

Filmen är otroligt vacker. Inte bara miljöerna utan även personerna och agerandet. Heath Ledger och Jake Gyllenhaal börjar som unga män och åldras ca 20 år under filmen. Kläderna, ansiktena, rösterna - allt är otroligt visuellt tilltalande och välgjort. Jag älskar kärlekshandlingarna i filmen. Allt ifrån det lustfylla upp-mot-väggen-hånglet till en försiktig strykning över kinden. Ang Lee som står för regin har verkligen lyckats få med allt. Den vilda lusten, de små gesterna, den stora sorgen.

För det här är ingen lycklig film. Jack och Ennis får inte varandra, de vill inte, kan inte, törs inte försöka. Istället slits de mellan kärleken till varandra och vad de känner att samhället kräver av dem. Över tiden utvecklas nästan ett beroende mellan dem, ett beroende av den andre och av minnet av den där sommaren på Brokeback är allting ändå var ganska enkelt. När den äldre Jack efter ytterligare ett nederlag i den omöjliga kärlekssagan säger "I wish I knew how to quit you" svider det i mig. Den känslan, att ha en person i sitt liv som man vet att man nog egentligen skulle må bättre utan men som man inte kan, inte vill, inte vågar släppa taget om.... Det gör ont. Insikten han uttrycker i den meningen är otroligt stark.

Jag skulle uppenbarligen kunna skriva en hel roman om den här filmen. Den är otroligt bra på så många sätt. Det är en historia om omöjlig, tragisk kärlek och den är så bra att jag som hatar romantiska filmer är helt såld. Den är fantastisk. Släpp fördomarna och se den. Se den för tragiken och miljöerna, för de duktiga skådespelarna. Se den. Jag är kär.

Brokeback Mountain - so much more than cowboy gay sex.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar